Porträttintervju publicerad i Sveriges Natur nr 1 2019
Anders Bjärvall fastnade tidigt för fåglar. Men det är som rovdjursexpert han satt mest spår i Naturvårdssverige. Femton år efter pensioneringen bemöter han fortfarande anklagelser om utplantering av varg.
Det sägs att ingen människa är en ö. Men det finns öar som får en att känna vad det är att vara människa. Mitt i naturen, men lite utanför världen. Följ med till Gotska Sandön.
Först ser man bara ett svagt streck av djupare blått vid horisonten. Men snart växer ön ur vågorna: Sveriges ensligaste utpost. Och vackraste?
”Sandön, det är paradiset. Människor, djur och växter trivas där. Dess skönhet är förenklad, stiliserad natur. Ljung och tall, hav och himmel…”, skriver författaren och konstnären Albert Engström i Sveriges Natur 1923 under rubriken ”Gotska Sandön måste bli nationalpark!”
Redan när turbåten kör upp fören i strandgruset är man med på känslan. Den vida sandstranden och det turkosblå svallet signalerar söderhavsö, fast den gröna skogsranden ovanför består av gammal tallskog och silvrigt snirkliga torrfuror i stället för palmer.
Läs hela reportaget i Sveriges Natur nr 2/2018
Porträttintervju publicerad i Sveriges Natur nr 4 2018
REBECKA LE MOINE är biologen som lyckats med att sätta arter och biologisk mångfald på samhällsagendan. Arbetet med att skydda natur får inte bli en klubb bara för insatta, anser hon.
Publicerad i Sveriges Natur nr 5 2016
Träd pratar, ammar sina barn och håller urgamla stubbar vid liv. Peter Wohllebens bok ger en ny syn på skog.
— Jag förklarar i termer som folk förstår och kan identifiera sig med. Till exempel att moderträden ammar sina barn. De vet vilka plantor som är deras egna och kan till och med ha favoriter bland dem…
Boken börjar med att han skrapar mossan av det han tror är några gamla stenar. Det visar sig vara en stubbe efter ett träd hugget 400 år tidigare. Under barken finns ett grönt skikt. Trädet lever!
— Man frågar sig varför, men kanske behöver det inte finnas en orsak. I vårt samhälle stöder vi flyktingar och gamla människor utan kompensation.Förklaringen finns i det underjordiska nätverket via rötter och svampmycel: trädgrannarna pumpar över klorofyllen den gamle inte själv kan producera längre. En sorts socialbidrag.
En forskare han pratat med tror att det kan vara så att gamla individer bidrar med minnen och kunskaper långt efter att de kan fortplanta sig. För även om mycket återstår att förstå finns bevis för minnesfunktioner, räkneförmåga och sinnen som liknar syn, hörsel, smak. Träden har elektriska och kemiska ”språk” och kan till exempel varna varandra för insektsangrepp och bete.
Wohllebens egen resa förde honom bort från skogsbruk med stora maskiner och plantering till ett skonsamt där skogen fyller olika funktioner och får växa långsamt. Lönsamheten har ändå ökat.
— Mer hänsyn behöver inte vara mot skogsägares intressen. Men kalhyggen är det värsta man kan göra, då är det inte längre skog.
Intervju med psykologen Per Espen Stoknes i Sveriges Natur 4/2017
Larm om isbjörnar och framtida katastrofer ökar inte vår beredskap att ställa om. Psykologen Per Espen Stoknes anser till och med att det fungerar tvärtom. Förklaringen finns i våra försvarsmekanismer.
Elegant glidflygande, skört genomskinlig mnemosynefjäril och orangeskimrande asknätfjäril. Två av Sveriges mest hotade fjärilar finns bara kvar på några få platser. I kalkrika Roslagen kan man se båda. Läs mer
Reportage publicerat i Sveriges Natur nr 2 2017. Text och bilder (dessa) Mats Hellmark
Porträttintervju publicerad i Sveriges Natur nr 4 2016
JANE GOODALL hade ingen vetenskaplig skolning när hon började studera schimpanserna ensam i djungeln. I stället använde hon empati, kärlek och tålamod. Resultatet blev en revolution.
Porträttintervju publicerad i Sveriges Natur nr 2 2016
I senaste boken träffar KERSTIN EKMAN Linnélärjungen Clas Bjerkander på Kinnekulles blomsterstigar. Mötet gav nya perspektiv på vår tids natursyn – och på meningen med våra liv.
Reportage om gölgrodor publicerat i Sveriges Natur nr 4 2015
Vad gör de värmeälskande gölgrodorna egentligen i Nordupplands svala skärgård? Vi letar efter en hotad och lite mystisk art på vackra fyrön Örskär och hamnar mitt i en intensiv kärlekskonsert.
Reportage om gruvplanerna vid Norra Kärr publicerat i Sveriges Natur nr 4 2015
Natura 2000, biosfärområde och Sveriges största dricksvattentäkt.Vättern är en naturpärla som de flesta svenskar känner till. Nu hotas den känsliga sjön bland annat av gruvdrift.
Mats Hellmark – Texts and research 