Kampen för flodkräftans överlevnad

Reportage publicerat i Sveriges Natur nr 4 2021

Frontlinjen i kampen för att bevara den akut hotade flodkräftan går i Dalsland och Värmland. Här finns fortfarande bra bestånd och återplanteringar som ger hopp. Men myterna om signalkräftans fördelar är starka och det behövs bara en enda övertygad hinkbärare för ett pestutbrott som förstör år av återställande. LÄS MER

Omslaget på Sveriges Natur nr 4 2021 med puff för artikeln.

Hjälper humlor med bostadsbrist

Reportage publicerat i Sveriges Natur nr 3 2021

I Norden är humlor särskilt viktiga för pollinering, men i dag minskar både beståndet och antalet arter. Den viktigaste orsaken är enligt forskaren Maj Rundlöf bristen på bra livsmiljöer. Till exempel där favoritblomman klöver växer. LÄS REPORTAGET OM HUMLOR, POLLINERING OCH JORDBRUK

Omslaget på Sveriges Natur nr 3 2021 med puff för artikeln.

Tjäderlek – skogens hemliga skådespel

Reportage publicerat i Sveriges Natur nr 2 2021

Tjäderspel är bland det mest suggestiva nordisk natur kan erbjuda, men inte det lättaste att få uppleva. Sveriges Natur har följt med till en lekplats som räddades i sista stund. LÄS MER

”En tjädertupp skrider stolt över tuvorna och upp på berghällen framför mig.” Foto: Mats Hellmark
”Soloartisten spelar upp sitt paradnummer gång på gång, med mig som ensam och andlös publik.” Foto: Mats Hellmark

Birgitta Dahl: Iskalla beslut i heta frågor

Intervju publicerad i Sveriges Natur nr 2 2020

Hon drev på freonförbudet som räddade världen från en miljökatastrof och byggde upp en ny, tuffare svensk miljöpolitik.

– Man måste fatta tydliga tidssatta beslut som driver tekniken. Och aldrig backa. Jag var stenhård, säger Birgitta Dahl med adress till dagens beslutsfattare.

Läs hela porträttintervjun här

Ingångsuppslaget på reportaget.

En pärla bland urskogar

Reportage publicerat i Sveriges Natur nr 5 2019

En av de sista stora väglösa urskogarna var på väg att fällas i smyg. Men räddningen kom med en vaken skogsvandrare som ryckte upp vägstakningar och en rasande kretsordförande som kastade sig på flyget.

Här är berättelsen om hur Pärlälvens fjällurskog räddades för snart 40 år sedan. Men hur länge får den stå? Kampen för Sveriges urskogar är långt ifrån över.

Läs mer

C-uppsats: ”We all, white or black, are Men.” Svenska kolonin S:t Barthélemy 1820-1839.

… knowing very well, that we all, white or black, are Men – and of the same Gods Creation. It is in this most humble Hope and believe, that I dare, to approach your Majesty’s Throne with this humble complaints.

Citatet är hämtat ur en s k Underdånig ansökan till den svenske kungen från den fria svarta medborgaren Samuel Richardson på ön S:t Barthélemy.

Under större delen av 1800-talet var denna lilla klippa i havet nästan 800 mil sydväst om Göteborg en del av Sverige. Den västindiska ön utgjorde ett kolonialvälde i miniatyr. En minoritet infödda svenskar styrde över ett kosmopolitiskt samhälle där slavarbetskraft och slavhandel från början var en grundförutsättning. Befolkningen delades upp i tre kategorier: slavar, fria svarta och vita. De fria svarta befann sig juridiskt närmare slavar än vita och kunde till och med dömas att bli slavar.

Med hjälp av ansökningarna studerar jag livsvillkor och politisk kultur på ön. Även fria svarta kunde formulera önskemål och ifrågasätta orättvisor i hur de behandlades och i ansökningarna diskuteras frågor som politik, handelsvillkor och ekonomi, såväl offentlig som privat.

Det finns en tydlig skillnad i ansökningarnas ämnesval och tonfall mellan olika grupper på ön – ett möte mellan två olika politiska kulturer. Bland annat framförs krav på rättigheter och jämlikhet oberoende av hudfärg och härkomst.

S:t Barthélemy framstår som ett samhälle med stora sociala klyftor och politiska motsättningar. Ansökningarna vittnar också om en utsatthet som inte bara drabbade fria svarta (och i allra högsta grad förstås slavarna) utan även de svenska kolonialtjänstemän, köpmän och soldater som fick anpassa sig till ett liv som minoritet i en främmande och krävande miljö.

Läs hela uppsatsen ”We all, white or black are Men”. Underdåniga ansökningar från den svenska kolonin S:t Barthélemy 1820-1839.

Uppsatsen finns också tillgänglig i fulltext via Diva, Umeå universitets plattform för forskningspublikationer.