Striden om gruvan i Kallak

Manifestation vid gruvområdet i Kallak/Gállok. Foto: Mats Hellmark

Gruvplanerna i Kallak ställer frågorna om urfolksrättigheter och miljöpåverkan på sin spets. För redan pressade samebyar blir det en exploatering för mycket. Sveriges Natur besökte Jokkmokk kort innan regeringen sade ja till att gå vidare. ”Den dag gruvan kom på tal blev vi de stora förlorarna”, säger Mikael Kuhmunen i Sirges sameby.

Djup nysnö täcker grusvägen genom det planerade gruvområdet i Kallak (Gállok på samiska), fyra mil väster om Jokkmokk. En dalripa passerar med snabba flax, nästan osynlig mot det vita. Annars är det alldeles stilla, bara våra långa träskidor knarrar i tystnaden.

I väntan på regeringsbeslutet om bearbetningskoncession har Sveriges Natur följt med Jåhkågasska samebys ordförande Jan-Erik Länta ut för att spana efter renar. De första kan börja komma nu. Området är en samlingsplats med bra vinterbete inför vårflytten västerut.

Läs hela reportaget här. Texten publiceras i Sveriges Natur nr 2/2022

Sjön Gállokjávrre och gammelskogen vid det planerade gruvområdet. Foto: Mats Hellmark

Kampen för flodkräftans överlevnad

Reportage publicerat i Sveriges Natur nr 4 2021

Frontlinjen i kampen för att bevara den akut hotade flodkräftan går i Dalsland och Värmland. Här finns fortfarande bra bestånd och återplanteringar som ger hopp. Men myterna om signalkräftans fördelar är starka och det behövs bara en enda övertygad hinkbärare för ett pestutbrott som förstör år av återställande. LÄS MER

Omslaget på Sveriges Natur nr 4 2021 med puff för artikeln.

Hjälper humlor med bostadsbrist

Reportage publicerat i Sveriges Natur nr 3 2021

I Norden är humlor särskilt viktiga för pollinering, men i dag minskar både beståndet och antalet arter. Den viktigaste orsaken är enligt forskaren Maj Rundlöf bristen på bra livsmiljöer. Till exempel där favoritblomman klöver växer. LÄS REPORTAGET OM HUMLOR, POLLINERING OCH JORDBRUK

Omslaget på Sveriges Natur nr 3 2021 med puff för artikeln.

Tjäderlek – skogens hemliga skådespel

Reportage publicerat i Sveriges Natur nr 2 2021

Tjäderspel är bland det mest suggestiva nordisk natur kan erbjuda, men inte det lättaste att få uppleva. Sveriges Natur har följt med till en lekplats som räddades i sista stund. LÄS MER

”En tjädertupp skrider stolt över tuvorna och upp på berghällen framför mig.” Foto: Mats Hellmark
”Soloartisten spelar upp sitt paradnummer gång på gång, med mig som ensam och andlös publik.” Foto: Mats Hellmark

Essay: Indigenous resistance and historical sources – The case of forced dislocation of northern Sami in Sweden                

Introduction

A central challenge in postcolonial historical studies is compensating for the lack of sources regarding perspectives and voices of the colonized, especially the indigenous populations. It has generally not been in the interest of the colonizers to record negative reactions or resistance towards measures taken by the state, in particular when evidence could point towards suffering caused or injustices committed.

An illustrative Swedish case is the forced dislocation of northern Sami. A recently published nonfiction book, Herrarna satte oss hit. Om tvångsförflyttningarna i Sverige (”Our Masters put us here. About forced dislocations in Sweden”, my translation) by the journalist Elin Anna Labba, has highlighted the issue and invigorated the debate.  This essay will investigate the issue of resistance and the sources used in Labba’s book and in some scholarly studies about Sami resistance in the Nordic countries and the forced dislocations in Sweden.

Conclusions

Resistance is not always the obvious and visible. For indigenous populations as the Sami it can also take the shape of silence, feigning acceptance or playing cunning games with the authorities, turning their own weapons against them. These strategies can be seen in accounts of Sami resistance all the way from the early modern examples of Lindmark’s essay to Lehtola’s description of evasive strategies of defiance in the 1930s.

Retrieving lost voices and opinions of oppressed and sometimes silenced indigenous populations requires conscious work. The examples show that methods such as extracting from the margins of colonial archives, using fiction and other non-academic sources or digging deep into oral history through interviews and examining longstanding traditions can be useful. An important factor that has been lifted in postcolonial studies is questioning the very knowledge regimes of Eurocentricity, opening for different cultural perspectives.

Read the whole essay / Läs hela uppsatsen

This essay has been written as part of a History course on advanced level at Linné University (“Colonial histories and postcolonial theory: concurrences as historical methodology”, 2020).

Denna uppsats har skrivits inom en historiekurs på avancerad nivå på Linnéuniversitetet: (”Koloniala historier och postkolonial teori: samtidigheter som historisk metodologi”, 2020).

Sources

Dipesh Chakrabarty, Gunlög Fur, Karen V Hansen, Hans Hägerdal, Elin Anna Labba, Patrik Lantto, Veli-Pekka Lehtola, Daniel Lindmark, Rochona Majumdar.

Birgitta Dahl: Iskalla beslut i heta frågor

Intervju publicerad i Sveriges Natur nr 2 2020

Hon drev på freonförbudet som räddade världen från en miljökatastrof och byggde upp en ny, tuffare svensk miljöpolitik.

– Man måste fatta tydliga tidssatta beslut som driver tekniken. Och aldrig backa. Jag var stenhård, säger Birgitta Dahl med adress till dagens beslutsfattare.

Läs hela porträttintervjun här

Ingångsuppslaget på reportaget.

En pärla bland urskogar

Reportage publicerat i Sveriges Natur nr 5 2019

En av de sista stora väglösa urskogarna var på väg att fällas i smyg. Men räddningen kom med en vaken skogsvandrare som ryckte upp vägstakningar och en rasande kretsordförande som kastade sig på flyget.

Här är berättelsen om hur Pärlälvens fjällurskog räddades för snart 40 år sedan. Men hur länge får den stå? Kampen för Sveriges urskogar är långt ifrån över.

Läs mer