En pärla bland urskogar

Reportage publicerat i Sveriges Natur nr 5 2019

En av de sista stora väglösa urskogarna var på väg att fällas i smyg. Men räddningen kom med en vaken skogsvandrare som ryckte upp vägstakningar och en rasande kretsordförande som kastade sig på flyget.

Här är berättelsen om hur Pärlälvens fjällurskog räddades för snart 40 år sedan. Men hur länge får den stå? Kampen för Sveriges urskogar är långt ifrån över.

Läs mer

C-uppsats: ”We all, white or black, are Men.” Svenska kolonin S:t Barthélemy 1820-1839.

… knowing very well, that we all, white or black, are Men – and of the same Gods Creation. It is in this most humble Hope and believe, that I dare, to approach your Majesty’s Throne with this humble complaints.

Citatet är hämtat ur en s k Underdånig ansökan till den svenske kungen från den fria svarta medborgaren Samuel Richardson på ön S:t Barthélemy.

Under större delen av 1800-talet var denna lilla klippa i havet nästan 800 mil sydväst om Göteborg en del av Sverige. Den västindiska ön utgjorde ett kolonialvälde i miniatyr. En minoritet infödda svenskar styrde över ett kosmopolitiskt samhälle där slavarbetskraft och slavhandel från början var en grundförutsättning. Befolkningen delades upp i tre kategorier: slavar, fria svarta och vita. De fria svarta befann sig juridiskt närmare slavar än vita och kunde till och med dömas att bli slavar.

Med hjälp av ansökningarna studerar jag livsvillkor och politisk kultur på ön. Även fria svarta kunde formulera önskemål och ifrågasätta orättvisor i hur de behandlades och i ansökningarna diskuteras frågor som politik, handelsvillkor och ekonomi, såväl offentlig som privat.

Det finns en tydlig skillnad i ansökningarnas ämnesval och tonfall mellan olika grupper på ön – ett möte mellan två olika politiska kulturer. Bland annat framförs krav på rättigheter och jämlikhet oberoende av hudfärg och härkomst.

S:t Barthélemy framstår som ett samhälle med stora sociala klyftor och politiska motsättningar. Ansökningarna vittnar också om en utsatthet som inte bara drabbade fria svarta (och i allra högsta grad förstås slavarna) utan även de svenska kolonialtjänstemän, köpmän och soldater som fick anpassa sig till ett liv som minoritet i en främmande och krävande miljö.

Läs hela uppsatsen ”We all, white or black are Men”. Underdåniga ansökningar från den svenska kolonin S:t Barthélemy 1820-1839.

Uppsatsen finns också tillgänglig i fulltext via Diva, Umeå universitets plattform för forskningspublikationer.

B-uppsats: Motståndets metoder. Öfre Slottsgatans Byalag.

Den här B-uppsatsen i historia handlar om Öfre Slottsgatans Byalag och dess kamp för att bevara äldre bebyggelse och gårdsmiljö i fem kvarter under 1970-talet. Under 1960- och 1970-talen revs ett stort antal fastigheter i centrala Uppsala. Andra renoverades på ett sätt som gjorde det för dyrt att bo kvar för många. Byalaget stred för att bevara den kulturhistoriska miljön, men också den sociala (blandningen av yrkeskategorier och samhällsklasser).

Metoder för att nå ut med budskapet var till exempel utställningar, tidningen Öfre Slotts Byablad, en dokumentärfilm om kvarteren, arrangemang som offentliga debatter och den årliga Öfre Slottsgatans Dag.

Uppsatsen analyserar byalagets roll och arbetssätt med hjälp av material som byalaget själva eller närstående aktörer producerat. Frågeställningar är varför byalaget bildades, hur argumentation och organisation såg ut, förändring över tid samt om det går att identifiera en ideologi i byalagets arbete och inriktning.

Läs hela uppsatsen Motståndets metoder. Så argumenterade Öfre Slottsgatans Byalag för bevarande

PM: Samhälls- och tidsbilder i 1980- och 90-talets svenska serievåg

Tidskriften Galago som startades 1979 och förlaget Tago som startades 1983 har haft stor betydelse för utvecklingen av svenska vuxenserier. Joakim Pirinens album Socker-Conny (1985) var det enskilt viktigaste albumet. Den skruvade och svartsynta satiren om samtidsfenomen i tidskriftens och albumens serier har varit stilbildande och förändrat sättet att se på serier. Exempelvis häcklas nyliberala tendenser, kommersialism, marknadsföring, folkhemmets nedmontering och ”satsa på dig själv”-filosofi utifrån ett vänsterperspektiv. Respektlöshet och tabubrott är återkommande grepp, influenser finns bland annat i de amerikanska alternativserierna.

I det här PM:et har jag presenterat bakgrund, sammanhang och tidigare forskning, samt kort beskrivit och analyserat några serier av Lena Ackebo, Max Andersson och Joakim Pirinen. En fortsättning och fördjupning för att analysera bilden av samhället och tiden som serierna förmedlar skulle till exempel kunna vara en kvantitativ studie av hela årgångar av tidskriften eller album av centrala tecknare. Det skulle också vara intressant att undersöka målgrupper och distributionsformer vidare, samt att göra en receptionsanalys för att definiera rollen tidskriften och serierna faktiskt spelade i samhällsdebatten.

Läs PM:et Samhälls- och tidsbilder i 1980- och 90-talets svenska serievåg kring tidskriften Galago och förlaget Tago.

PM:et är skrivet inom delkursen De tecknade seriernas värld och värde, Historia B distans vid Uppsala universitet vt 2018, 7,5 hp.