Det kallas nollbeslut: När Skogsstyrelsen inte hinner eller prioriterar att undersöka avverkningsanmälda skogar. Trots tips om höga naturvärden. I stället faller furorna. Men när Naturskyddsföreningen i Norrbotten överklagade stoppade mark- och miljödomstolen fem avverkningar som Skogsstyrelsen gett grönt ljus.
Läs hela reportaget från Övertorneå och Jokkmokk i Sveriges Natur nr 5/2024.
Ny teknik gör det lättare att förstå och skydda den hemlighetsfulla tumlaren, den enda valen i svenska vatten. Men det är bråttom. I Östersjön balanserar den på utrotningsgränsen och ny forskning visar på snabba nedgångar även längs västkusten.
Ett frustande hörs strax bakom båten och plötsligt simmar tumlare överallt runt oss. Triangelformade ryggfenor dyker retfullt snabbt upp ur vågorna och försvinner.
Fotografen Emil Malmborg jagar hit och dit med sitt långa teleobjektiv, det är omöjligt att veta var de ska dyka upp nästa gång. Vi räknar till åtta småvalar innan de är borta igen, lika plötsligt som de kom.
Här, runt halvön Kullaberg i nordvästra Skåne, kan man fortfarande möta många tumlare när man rör sig ute till havs – med lite tur. Johanna Stedt som är doktorand vid Lunds universitet och kollegan lektorn Per Carlsson ser någon eller några nästan varje gång de är ute med sin lilla forskningsbåt.
Läs hela reportaget i Sveriges Natur nr 3/2024
Fågelsjön Tysslingen blev trettonårige Jonas Classons väg tillbaka till livet efter en svår sjukdom. Och startpunkten för en karriär som naturfotograf i världsklass.
Tidig morgon i slutet av februari, snö i luften. Jonas Classon kör norrut från Örebro, ordentligt påpälsad för årets första besök vid sångsvanarnas sjö.
På västsidan bär isen fortfarande mellan höga vassruggar. På andra sidan sjön syns fågeltornet vid Tysslingens naturcenter, än så länge folktomt. Om några veckor kommer skådarna att trängas där, med tusentals svanar i fokus.
Nu väntar vi på förtruppen, svanarna som ska häcka ända upp mot fjällvärlden och måste vara tidigt ute. För Jonas är årets första sträck speciella. De fungerar som en metafor för den omvälvande återkomst till livet han själv upplevde här.
– När sångsvanarna kommer hugger det till i bröstet av glädje. Lätet är så förknippat med mina upplevelser och känslor. Jag är 13 år igen och står här på rangliga ben.
Läs hela intervjun i Sveriges Natur 2/2024
Se min video med Jonas Classon vid Tysslingen på Sveriges Naturs instagram
Sångsvanar vid Tysslingen. Foto: Mats Hellmark
Elin Anna Labba borrade först i den egna släkthistorien, men berättelsen växte till en uppmärksammad uppgörelse med ett mörkt kapitel i svensk nutidshistoria. Nu kommer fortsättningen.
Med boken Herrarna satte oss hit (Norstedts, 2020) öppnade Elin Anna Labba majoritetssamhällets ögon för tvångsförflyttningarna av samer. Nu skriver hon om det många av de intervjuade i boken såg som en fortsättning.
– De förflyttades till ett regleringsmagasin där de fick fortsätta att flytta i flera omgångar. Ända fram till 1970-talet.
Nya boken Far inte till havet kommer ut i januari. Sveriges Natur träffar henne precis i slutfasen av skrivandet, i samevistet Vaisaluokta vid sjön Akkajaure.
Läs hela intervjun i Sveriges Natur nr 5/2023
Warren Beattys Reds (1981) och Bo Widerbergs Ådalen 31 (1969) är två spelfilmer som båda utgår från historiska händelser och politiska synsätt som ansågs radikala och kontroversiella att ta upp på film. Klasskonflikter och spänning mellan reformistisk och revolutionär socialism är centrala teman. Förhållandet gör det intressant att ta upp de båda filmerna tillsammans och jämföra likheter och skillnader. Som en utgångspunkt tar jag delar av Robert A. Rosenstones teoretiska modell för historiska filmer. Rosenstones speciella relation till Reds och att just den filmen spelat stor roll för utvecklingen av modellen gör den extra intressant.
Detta är inledningen till ett PM skrivet på kursen Film och historia vid Linköpings universitet höstterminen 2023. Länk till hela texten här.
Superren liten mineralfyndighet som ger fart åt klimatarbetet? Eller stort smutsigt dagbrott som slår ut höga naturvärden och traditionell renskötsel, för en osäker miljövinst? Striden om Talgas grafitgruva i Vittangi ställer begreppet grön omställning på sin spets.
Ejdrarna blir allt färre runt våra kuster, men vart man än går på Hävringe ligger en åda på ägg. Sveriges Natur har besökt den sörmländska fyrön med specialbyggda ejderhus och ett nytt forskningsprojekt som pejlar artens kris.
Skärgårdens klassiska vår-soundtrack, det som saknas på så många håll, hörs fortfarande här. Ett par tusen ejdrar simmar i vattnet runt Hävringe den här soliga majdagen och boräkningen kommer till slut att landa på över 600, dubbelt så många som året innan.
Ön ligger längst ut i havsbandet: en grå klippa med en hög radarmast, ett par moderna fyrar, en rödvit fyrbåk från 1700-talet, ett antal småstugor, en gammal lotsstation och framför allt – ett rikt fågelliv.
Läs hela reportaget i Sveriges Natur nr 2/2023
Lavnörden från Stockholm fick med sig hela Jokkmokksbygden på artjakt för att rädda den hotade gammelskogen. Nu är Mats Karström nära målet 200 räddade skogar, men det tog 36 år.
För Mats Karström är skogens arter vänner, precis som människor.
– En del fattar man tycke för direkt och vill träffa igen, de berör på djupet med sin berättelse. Den här ringlaven är en av mina bästa vänner, precis som trådbrosklaven och bombmurklan. De har hjälpt mig att skydda så många skogar.
Luppen är närgånget riktad mot en spenslig vit hänglav som växer på en gammal gran. Mats Karström visar hur bålen spricker upp i ringar, förklaringen till namnet.
Läs hela intervjun i Sveriges Natur nr 1/2023
När både länsstyrelsen och Skogsstyrelsen sade ja till avverkning gick kommunen in med förbud. Garphytteklint utanför Örebro är ett pilotfall för den nya skogspolitiken. Skyhöga naturvärden och lokal opinion ställs mot äganderätt och myndigheterna tolkar läget olika.
”Formellt skydd av skog i Sverige ska i huvudsak ske utifrån frivillighet och på initiativ från markägarna.” Så presenteras skogspropositionen som riksdagen beslutade om i våras. Grundtanken är att stärka äganderätten och ta tillvara markägares intresse att bevara värdefull skog.
Men vad händer om skogsägaren vill avverka skog som uppfyller alla kriterier för naturskydd? Skog som en stark folkopinion vill bevara för friluftsliv.
Falsterbo fungerar som en tratt som samlar miljontals fåglar på höstflytt. Och fågelskådare från hela världen. – Kombinationen av rovfåglar och småfåglar är unik, säger holländaren Piet Peijers, som kommit till Sveriges sydvästspets varje höst i över 40 år.
Språnget över Öresund kräver både mod och goda vindar. Många småfåglar tvekar och rastar i Falsterbos fyrträdgård, en lummig oas som sticker upp över strandängarna, sanddynerna och golfbanan.
Här finns fågelstationen där man fångar och ringmärker fåglar – sedan 1980 med standardiserade metoder för att kunna följa trenderna.
Läs hela reportaget i Sveriges Natur nr 4/2022
Mats Hellmark – Texts and research 