Intervju publicerad i Sveriges Natur nr 2 2020
Hon drev på freonförbudet som räddade världen från en miljökatastrof och byggde upp en ny, tuffare svensk miljöpolitik.
– Man måste fatta tydliga tidssatta beslut som driver tekniken. Och aldrig backa. Jag var stenhård, säger Birgitta Dahl med adress till dagens beslutsfattare.
Läs hela porträttintervjun här
Ingångsuppslaget på reportaget.
Porträttintervju publicerad i Sveriges Natur 5/2019
PATRIK SVENSSONS bok om den gåtfulla ålen blev en personlig resa till hans eget Sargassohav. Att läsarintresset skulle bli rekordstort kom som en överraskning.
Porträttintervju publicerad i Sveriges Natur nr 2 2019
När vår fossila civilisation faller sönder finns det hållbara livet på landsbygden. Det anser författaren DAVID JONSTAD som lämnat storstaden för ett jordnära liv på en gård i Dalarna.
Kort intervju publicerad i Sveriges Natur nr 4 2018
DAVE GOULSON bidrar till binas bästa. Både genom forskning och böcker som förmedlar hans besatthet av sommarsurret.
Porträttintervju publicerad i Sveriges Natur nr 1 2019
Anders Bjärvall fastnade tidigt för fåglar. Men det är som rovdjursexpert han satt mest spår i Naturvårdssverige. Femton år efter pensioneringen bemöter han fortfarande anklagelser om utplantering av varg.
Porträttintervju publicerad i Sveriges Natur nr 4 2018
REBECKA LE MOINE är biologen som lyckats med att sätta arter och biologisk mångfald på samhällsagendan. Arbetet med att skydda natur får inte bli en klubb bara för insatta, anser hon.
Publicerad i Sveriges Natur nr 5 2016
Träd pratar, ammar sina barn och håller urgamla stubbar vid liv. Peter Wohllebens bok ger en ny syn på skog.
— Jag förklarar i termer som folk förstår och kan identifiera sig med. Till exempel att moderträden ammar sina barn. De vet vilka plantor som är deras egna och kan till och med ha favoriter bland dem…
Boken börjar med att han skrapar mossan av det han tror är några gamla stenar. Det visar sig vara en stubbe efter ett träd hugget 400 år tidigare. Under barken finns ett grönt skikt. Trädet lever!
— Man frågar sig varför, men kanske behöver det inte finnas en orsak. I vårt samhälle stöder vi flyktingar och gamla människor utan kompensation.Förklaringen finns i det underjordiska nätverket via rötter och svampmycel: trädgrannarna pumpar över klorofyllen den gamle inte själv kan producera längre. En sorts socialbidrag.
En forskare han pratat med tror att det kan vara så att gamla individer bidrar med minnen och kunskaper långt efter att de kan fortplanta sig. För även om mycket återstår att förstå finns bevis för minnesfunktioner, räkneförmåga och sinnen som liknar syn, hörsel, smak. Träden har elektriska och kemiska ”språk” och kan till exempel varna varandra för insektsangrepp och bete.
Wohllebens egen resa förde honom bort från skogsbruk med stora maskiner och plantering till ett skonsamt där skogen fyller olika funktioner och får växa långsamt. Lönsamheten har ändå ökat.
— Mer hänsyn behöver inte vara mot skogsägares intressen. Men kalhyggen är det värsta man kan göra, då är det inte längre skog.
Intervju med psykologen Per Espen Stoknes i Sveriges Natur 4/2017
Larm om isbjörnar och framtida katastrofer ökar inte vår beredskap att ställa om. Psykologen Per Espen Stoknes anser till och med att det fungerar tvärtom. Förklaringen finns i våra försvarsmekanismer.
Elegant glidflygande, skört genomskinlig mnemosynefjäril och orangeskimrande asknätfjäril. Två av Sveriges mest hotade fjärilar finns bara kvar på några få platser. I kalkrika Roslagen kan man se båda. Läs mer
Reportage publicerat i Sveriges Natur nr 2 2017. Text och bilder (dessa) Mats Hellmark
Porträttintervju publicerad i Sveriges Natur nr 4 2016
JANE GOODALL hade ingen vetenskaplig skolning när hon började studera schimpanserna ensam i djungeln. I stället använde hon empati, kärlek och tålamod. Resultatet blev en revolution.
Mats Hellmark – Texts and research 