… knowing very well, that we all, white or black, are Men – and of the same Gods Creation. It is in this most humble Hope and believe, that I dare, to approach your Majesty’s Throne with this humble complaints.

Citatet är hämtat ur en s k Underdånig ansökan till den svenske kungen från den fria svarta medborgaren Samuel Richardson på ön S:t Barthélemy.

Under större delen av 1800-talet var denna lilla klippa i havet nästan 800 mil sydväst om Göteborg en del av Sverige. Den västindiska ön utgjorde ett kolonialvälde i miniatyr. En minoritet infödda svenskar styrde över ett kosmopolitiskt samhälle där slavarbetskraft och slavhandel från början var en grundförutsättning. Befolkningen delades upp i tre kategorier: slavar, fria svarta och vita. De fria svarta befann sig juridiskt närmare slavar än vita och kunde till och med dömas att bli slavar.

Med hjälp av ansökningarna studerar jag livsvillkor och politisk kultur på ön. Även fria svarta kunde formulera önskemål och ifrågasätta orättvisor i hur de behandlades och i ansökningarna diskuteras frågor som politik, handelsvillkor och ekonomi, såväl offentlig som privat.

Det finns en tydlig skillnad i ansökningarnas ämnesval och tonfall mellan olika grupper på ön – ett möte mellan två olika politiska kulturer. Bland annat framförs krav på rättigheter och jämlikhet oberoende av hudfärg och härkomst.

S:t Barthélemy framstår som ett samhälle med stora sociala klyftor och politiska motsättningar. Ansökningarna vittnar också om en utsatthet som inte bara drabbade fria svarta (och i allra högsta grad förstås slavarna) utan även de svenska kolonialtjänstemän, köpmän och soldater som fick anpassa sig till ett liv som minoritet i en främmande och krävande miljö.

Läs hela uppsatsen ”We all, white or black are Men”. Underdåniga ansökningar från den svenska kolonin S:t Barthélemy 1820-1839.

Uppsatsen finns också tillgänglig i fulltext via Diva, Umeå universitets plattform för forskningspublikationer.