Omstridd gruva utmanar grön omställning

Superren liten mineralfyndighet som ger fart åt klimatarbetet? Eller stort smutsigt dagbrott som slår ut höga naturvärden och traditionell renskötsel, för en osäker miljövinst? Striden om Talgas grafitgruva i Vittangi ställer begreppet grön omställning på sin spets.

Läs hela reportaget från gruvområdet i Vittangi och Talgas pilotanläggning i Luleå i Sveriges Natur nr 5/2023

Striden om gruvan i Kallak

Manifestation vid gruvområdet i Kallak/Gállok. Foto: Mats Hellmark

Gruvplanerna i Kallak ställer frågorna om urfolksrättigheter och miljöpåverkan på sin spets. För redan pressade samebyar blir det en exploatering för mycket. Sveriges Natur besökte Jokkmokk kort innan regeringen sade ja till att gå vidare. ”Den dag gruvan kom på tal blev vi de stora förlorarna”, säger Mikael Kuhmunen i Sirges sameby.

Djup nysnö täcker grusvägen genom det planerade gruvområdet i Kallak (Gállok på samiska), fyra mil väster om Jokkmokk. En dalripa passerar med snabba flax, nästan osynlig mot det vita. Annars är det alldeles stilla, bara våra långa träskidor knarrar i tystnaden.

I väntan på regeringsbeslutet om bearbetningskoncession har Sveriges Natur följt med Jåhkågasska samebys ordförande Jan-Erik Länta ut för att spana efter renar. De första kan börja komma nu. Området är en samlingsplats med bra vinterbete inför vårflytten västerut.

Läs hela reportaget här. Texten publiceras i Sveriges Natur nr 2/2022

Sjön Gállokjávrre och gammelskogen vid det planerade gruvområdet. Foto: Mats Hellmark

Rätt plats för en gruva?

Reportage om gruvplanerna vid Norra Kärr publicerat i Sveriges Natur nr 4 2015

Natura 2000, biosfärområde och Sveriges största dricksvattentäkt.Vättern är en naturpärla som de flesta svenskar känner till. Nu hotas den känsliga sjön bland annat av gruvdrift.

Läs mer

- Sänks grundvattnet får jag inget vatten till djuren. Kanske dags att lägga ned redan nu, säger bonden Anders Lybäck som är granne till den planerade gruvan.
– Sänks grundvattnet får jag inget vatten till djuren. Kanske dags att lägga ned redan nu, säger bonden Anders Lybäck som är granne till den planerade gruvan.

Sveriges ömmaste punkt

liten bild rönnbäck

Sverige vill gärna ses som världens samvete. Men gruvkonflikter som Rönnbäck och Kallak trycker på en öm punkt. För samerna handlar striderna om grundläggande rättigheter som andra urfolk redan fått. Projekten blir nya uttryck för ett förnekat kolonialt arv.

Reportage publicerat i Sveriges Natur nr 5 2014   Text och bild Mats Hellmark

Läs reportaget på Sveriges Naturs hemsida

Läs artikeln som pdf här Gruvor SN 5/14

Reportaget är hämtat ur Sveriges Natur 5/14 Tema: Urfolk skyddar natur.

Fler pdf:er:
Rättigheter upp i rök – massajer och kraftverk i Kenya
Fortfarande stolt – porträttintervju med massajen Samwel Naikada