Superren liten mineralfyndighet som ger fart åt klimatarbetet? Eller stort smutsigt dagbrott som slår ut höga naturvärden och traditionell renskötsel, för en osäker miljövinst? Striden om Talgas grafitgruva i Vittangi ställer begreppet grön omställning på sin spets.
Manifestation vid gruvområdet i Kallak/Gállok. Foto: Mats Hellmark
Gruvplanerna i Kallak ställer frågorna om urfolksrättigheter och miljöpåverkan på sin spets. För redan pressade samebyar blir det en exploatering för mycket. Sveriges Natur besökte Jokkmokk kort innan regeringen sade ja till att gå vidare. ”Den dag gruvan kom på tal blev vi de stora förlorarna”, säger Mikael Kuhmunen i Sirges sameby.
Djup nysnö täcker grusvägen genom det planerade gruvområdet i Kallak (Gállok på samiska), fyra mil väster om Jokkmokk. En dalripa passerar med snabba flax, nästan osynlig mot det vita. Annars är det alldeles stilla, bara våra långa träskidor knarrar i tystnaden.
I väntan på regeringsbeslutet om bearbetningskoncession har Sveriges Natur följt med Jåhkågasska samebys ordförande Jan-Erik Länta ut för att spana efter renar. De första kan börja komma nu. Området är en samlingsplats med bra vinterbete inför vårflytten västerut.
Reportage om gruvplanerna vid Norra Kärr publicerat i Sveriges Natur nr 4 2015
Natura 2000, biosfärområde och Sveriges största dricksvattentäkt.Vättern är en naturpärla som de flesta svenskar känner till. Nu hotas den känsliga sjön bland annat av gruvdrift.
– Sänks grundvattnet får jag inget vatten till djuren. Kanske dags att lägga ned redan nu, säger bonden Anders Lybäck som är granne till den planerade gruvan.
Sverige vill gärna ses som världens samvete. Men gruvkonflikter som Rönnbäck och Kallak trycker på en öm punkt. För samerna handlar striderna om grundläggande rättigheter som andra urfolk redan fått. Projekten blir nya uttryck för ett förnekat kolonialt arv.
Reportage publicerat i Sveriges Natur nr 5 2014 Text och bild Mats Hellmark