Fåglarna blev Jonas Classons väg tillbaka

Fågelsjön Tysslingen blev trettonårige Jonas Classons väg tillbaka till livet efter en svår sjukdom. Och startpunkten för en karriär som naturfotograf i världsklass.

Tidig morgon i slutet av februari, snö i luften. Jonas Classon kör norrut från Örebro, ordentligt påpälsad för årets första besök vid sångsvanarnas sjö.

På västsidan bär isen fortfarande mellan höga vassruggar. På andra sidan sjön syns fågeltornet vid Tysslingens naturcenter, än så länge folktomt. Om några veckor kommer skådarna att trängas där, med tusentals svanar i fokus.

Jonas Classon på isen vid Tysslingen tillsammans med reportagefotografen Pavel Koubek. Foto: Mats Hellmark

Nu väntar vi på förtruppen, svanarna som ska häcka ända upp mot fjällvärlden och måste vara tidigt ute. För Jonas är årets första sträck speciella. De fungerar som en metafor för den omvälvande återkomst till livet han själv upplevde här.

– När sångsvanarna kommer hugger det till i bröstet av glädje. Lätet är så förknippat med mina upplevelser och känslor. Jag är 13 år igen och står här på rangliga ben.

Läs hela intervjun i Sveriges Natur 2/2024

Se min video med Jonas Classon vid Tysslingen på Sveriges Naturs instagram

Elin Anna Labba: Inte längre så artig

Elin Anna Labba borrade först i den egna släkthistorien, men berättelsen växte till en uppmärksammad uppgörelse med ett mörkt kapitel i svensk nutidshistoria. Nu kommer fortsättningen.

Med boken Herrarna satte oss hit (Norstedts, 2020) öppnade Elin Anna Labba majoritetssamhällets ögon för tvångsförflyttningarna av samer. Nu skriver hon om det många av de intervjuade i boken såg som en fortsättning.

– De förflyttades till ett regleringsmagasin där de fick fortsätta att flytta i flera omgångar. Ända fram till 1970-talet.

Nya boken Far inte till havet kommer ut i januari. Sveriges Natur träffar henne precis i slutfasen av skrivandet, i samevistet Vaisaluokta vid sjön Akkajaure.

Läs hela intervjun i Sveriges Natur nr 5/2023

Omstridd gruva utmanar grön omställning

Superren liten mineralfyndighet som ger fart åt klimatarbetet? Eller stort smutsigt dagbrott som slår ut höga naturvärden och traditionell renskötsel, för en osäker miljövinst? Striden om Talgas grafitgruva i Vittangi ställer begreppet grön omställning på sin spets.

Läs hela reportaget från gruvområdet i Vittangi och Talgas pilotanläggning i Luleå i Sveriges Natur nr 5/2023

Mats Karström har räddat nästan 200 hotade gammelskogar

Lavnörden från Stockholm fick med sig hela Jokkmokksbygden på artjakt för att rädda den hotade gammelskogen. Nu är Mats Karström nära målet 200 räddade skogar, men det tog 36 år.

Ringlaven, en av Mats Karströms bästa vänner. Foto: Mats Hellmark

För Mats Karström är skogens arter vänner, precis som människor.

– En del fattar man tycke för direkt och vill träffa igen, de berör på djupet med sin berättelse. Den här ringlaven är en av mina bästa vänner, precis som trådbrosklaven och bombmurklan. De har hjälpt mig att skydda så många skogar.

Luppen är närgånget riktad mot en spenslig vit hänglav som växer på en gammal gran. Mats Karström visar hur bålen spricker upp i ringar, förklaringen till namnet.

Läs hela intervjun i Sveriges Natur nr 1/2023

Fotografen Tor Tuorda och Mats Karström i skogen Jelka-Rimakåbbå under intervjun. Foto: Mats Hellmark

Fågelflytten tar fart i Falsterbo

Falsterbo fungerar som en tratt som samlar miljontals fåglar på höstflytt. Och fågelskådare från hela världen. – Kombinationen av rovfåglar och småfåglar är unik, säger holländaren Piet Peijers, som kommit till Sveriges sydvästspets varje höst i över 40 år.

Dagens ovanligaste fångst vid fågelstationen: tornfalk. Foto: Mats Hellmark

Språnget över Öresund kräver både mod och goda vindar. Många småfåglar tvekar och rastar i Falsterbos fyrträdgård, en lummig oas som sticker upp över strandängarna, sanddynerna och golfbanan.

Här finns fågelstationen där man fångar och ringmärker fåglar – sedan 1980 med standardiserade metoder för att kunna följa trenderna.

Läs hela reportaget i Sveriges Natur nr 4/2022

Närkontakt med tornfalk vid fågelstationen. Vilken blick! Foto: Mats Hellmark

Striden om gruvan i Kallak

Manifestation vid gruvområdet i Kallak/Gállok. Foto: Mats Hellmark

Gruvplanerna i Kallak ställer frågorna om urfolksrättigheter och miljöpåverkan på sin spets. För redan pressade samebyar blir det en exploatering för mycket. Sveriges Natur besökte Jokkmokk kort innan regeringen sade ja till att gå vidare. ”Den dag gruvan kom på tal blev vi de stora förlorarna”, säger Mikael Kuhmunen i Sirges sameby.

Djup nysnö täcker grusvägen genom det planerade gruvområdet i Kallak (Gállok på samiska), fyra mil väster om Jokkmokk. En dalripa passerar med snabba flax, nästan osynlig mot det vita. Annars är det alldeles stilla, bara våra långa träskidor knarrar i tystnaden.

I väntan på regeringsbeslutet om bearbetningskoncession har Sveriges Natur följt med Jåhkågasska samebys ordförande Jan-Erik Länta ut för att spana efter renar. De första kan börja komma nu. Området är en samlingsplats med bra vinterbete inför vårflytten västerut.

Läs hela reportaget här. Texten publiceras i Sveriges Natur nr 2/2022

Sjön Gállokjávrre och gammelskogen vid det planerade gruvområdet. Foto: Mats Hellmark

Birgitta Dahl: Iskalla beslut i heta frågor

Intervju publicerad i Sveriges Natur nr 2 2020

Hon drev på freonförbudet som räddade världen från en miljökatastrof och byggde upp en ny, tuffare svensk miljöpolitik.

– Man måste fatta tydliga tidssatta beslut som driver tekniken. Och aldrig backa. Jag var stenhård, säger Birgitta Dahl med adress till dagens beslutsfattare.

Läs hela porträttintervjun här

Ingångsuppslaget på reportaget.