Hans Eek: Passiv påverkare

Texten publicerades ursprungligen i Sveriges Natur nr 2 2012

Arkitekten Hans Eek kanske inte blivit profet i sitt eget land än, men
i sin hemstad Alingsås är han det definitivt. Och i Tyskland såväl som på EU-nivå leder hans extremt energisnåla passivhus utvecklingen.

KANSKE LIGGER DET en broms i själva ordet. Begreppet passivhus, som Hans Eek varit med att utveckla, kan tolkas negativt.

– När jag träffade amerikanske ambassadören var han imponerad men ville byta namnet: »you can never export it to the US unless you call it active house«, berättar han när vi träffas på hans arbetsplats Passivhuscentrum i Alingsås.

Det första hus som Hans Eek ritade var faktiskt ett aktivt solenergihus. Det var under energikrisen 1974 och pensionerade lärarinnan Helga Henriksson som inspirerats av Rachel Carsons Tyst vår beställde ett hus som enbart skulle värmas av solen.

Hans brann för bättre miljö och hade startat arkitektbyrån Efem ihop med några likasinnade arkitekter. Nu fick han chansen att rita en avancerad villa med stora solfångare, fläktar som drog ned värmen till stenmagasin i källaren och en reglercentral med åtta spjäll.

– Tekniken fungerade inte. Inte ens efter tredje ombyggnaden. Det kändes jättetråkigt, men Helga sa till mig att inte vara ledsen: »Vi bidrar i alla fall till forskning och utveckling.«

I nästa projekt tog Hans den andra vägen. I stället för aktiva lösningar försökte han minimera värmeförlusterna. Så pass att sol som strålar in, kroppsvärme och elapparater klarade nästan hela uppvärmningen. Den passiva solenergivilla på 174 kvadratmeter han ritade 1978 drog så lite som 2 500 kwh per år.

– De enkla principerna fungerade bättre.

Tjocka täta väggar, noggrann byggprocess och återvunnen värme via ventilationen. Så mycket svårare behöver det inte vara att bygga smart. I dag finns cirka 30 000 passivhus i Tyskland, Österrike och Schweiz och tekniken som Hans utvecklat tillsammans med tyske forskaren Wolfgang Feist har blivit en framtidsstandard i EU. Utanför Europa har han projekt på gång i Burkina Faso (tekniken fungerar lika bra för kylning) och kinesiska Dalian.

Passivhusen har också vidareutvecklats till nollenergihus (där solceller producerar lika mycket energi som huset använder) och plusenergihus (som producerar mer energi än de använder).

– Globalt sett går 40 procent av energin till boendet och 50 procent av koldioxidutsläppen, så det finns mycket att vinna. Jag är fortfarande optimist när det gäller klimatförändringarna. Jag tror vi kan klara det!

Kritikerna förutspådde mögelproblem på grund av tätheten och bullrande ventilation, men så har det inte blivit. Efems tidiga projekt ekobyn Tuggelite utanför Karlstad och radhusområdet Lindås som byggdes 2000 fungerar lika bra i dag som när de var nya enligt utvärderingarna. Och de boende trivs.

– Jag var inbjuden till Tuggelites 20-årsjubileum 2004. De flesta som flyttade in 1984 bodde fortfarande kvar.

Någon boom har det ändå inte blivit i Sverige. I dag finns det runt 2 000 bostäder byggda som passivhus.

– Det går alldeles för långsamt. För 20 år sedan låg vi långt före andra länder när det gällde energisnåla bostäder. Bland annat för att vi hade sbl 75, världens tuffaste byggnorm ur energiperspektiv. Men nu ligger vi efter.

Hans Eek ser flera förklaringar: småhusindustrin är ovillig att ställa om, det är svårt att övertyga bostadsföretag om att tänka långsiktig ekonomi. Och rikspolitikerna driver inte på.

– Jag är otroligt besviken på vår nuvarande regering. Tänket är så kortsiktigt, inga visioner.

I Västsverige har gensvaret varit bättre, bland annat genom det lyckade hållbarhetsprojektet Göteborg 2050 som Hans jobbade med enligt modellen backcasting: att sätta upp ett framtidsmål och sedan beskriva vägen dit.

– Konflikter handlar ofta om närtid. Tänker man 20 eller 50 år framåt är det lättare att enas.

Hemstaden Alingsås går också i bräschen. Här finns Passivhuscentrum och den första kommunala satsningen på att bygga om ett miljonprogramsområde till passivhus (Brogården, se sidan 26), som väcker stort intresse.

För ett år sedan flyttade Hans själv in i en nyreno­verad trea. Vi promenerar dit genom Alingsås låga trähus­centrum. Brogårdens 70-talslimpor ligger högt på andra sidan ett stort öppet fält.

– Det finns 800 000 lägenheter i Sverige som är byggda på det här sättet, vi står inför en jätteutmaning att bygga om dem till en bättre standard.

Inne i bostadsområdet finns hela skalan: från orörda hus via byggarbetsplatser under plasttak till färdigrenoverade. Det man slås av i Hans lägenhet är tystnaden. Eftersom han älskar musik och spelar både piano och fiol är det en bonus att kunna dra på utan att störa grannarna.

Väggarna är tjocka, men nischerna vinklade så att ljuset leds in. Den vittrade tegelfasaden revs och i stället byggde man en ny med 44 centimeter isolering. De indragna balkongerna gav köldbryggor och ersattes av utanpåliggande.

– Syftet med passivhus är att skapa en god boendemiljö. Man behöver inte vara miljöfreak för att bo så här. Bra energianvändning får man på köpet. Jag har sett det som min roll att visa att det är möjligt.

Som arkitekt har Hans Eek blivit känd för energilösningarna. Men han tycker inte att det finns någon motsättning mellan estetik och funktion: husen ska vara vackra också. Däremot är han kritisk till trenden att bygga med stora glas­ytor. Det skapar problem med värmeregleringen (även om fönstren blivit mycket bättre i dag än för tio år sedan).

– Det borde vara mer helhetstänk från början i byggprojekt. Många arkitekter skjuter över problemen till nästa steg: en­treprenörer och vvs-konsulter.

Uppmärksammade nybyggen som Hammarby Sjöstad ser han som misslyckade när det gäller energianvändningen, även om miljötänket för vatten, avfall och kollektivtrafik är bra.

– Husen drar långt mer än byggnormen. Dessutom är fönstren så stora att man ofta fått sätta in luftkonditionering för att få ned sommartemperaturen.

Nysatsningen Norra Djurgårdsstaden känns mer ambitiös. Där vill han gärna spela en roll innan han går i pension. Där och i Kiruna.

– Att bygga upp en helt ny stad ger fantastiska möjligheter, Kiruna kan bli en förebild för eu och resten av världen.

Hans satt med i eus expertkommitté om forskning kring förnybar energi i fjol. Under en intensiv månad i Innsbruck sammanställde han delrapporten om byggande. Dit är han på väg efter vår intervju också, den här gången för att rita en passivvilla i massivträ efter österrikisk förlaga. Det blir kvällar och nätter med arbete men dagar i skidbackarna. Utförs­åkning är en stor passion.

– Det är kanske enda gången jag verkligen kopplar av och fyller huvudet med helt andra saker. Dessutom använder man väldigt lite energi, mest för liften. Jag räknade ut att det går åt ungefär 20 kWh på en hel veckas skidsemester när man åker tåg ned!

Länk till texten på Sveriges Naturs webbplats

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s